Mormors anor

 

Proband
Anna Linnéa Berg.
Född 1905-07-27 i Forsa (X).
Död 2003-04-12 i Forsa (X).
(Far I:1, Mor I:2)

Gift med
Bror Erik Flygt. Skomakare.
Född 1906-05-06 i Bjuråker (X).
Död 1993-01-25 i Forsa (X).

Barn:
Karin Linnéa Flygt. Född 1929-12-13 i Forsa (X).

-------------- Generation I --------------

I:1 f
Oskar Berg. Arbetare.
Född 1882-11-07.
(Barn Proband)

Gift med efterföljande ana.

Barn:
Anna Linnéa Berg. (Se Proband).

I:2 m
Cecilia Vilhelmina Persdotter.
Född 1885-08-20 i Flatmo, Forsa (X).
(Barn Proband, Far II:3, Mor II:4)

Gift med föregående ana.

------------- Generation II  -------------

II:3 mf
Per Johansson. Arbetare.
Född 1846-07-02 i Forsa (X).
Död 1891-02-02 i Flatmo, Forsa (X).
(Barn I:2)

Gift med efterföljande ana.

Barn:
Cecilia Vilhelmina Persdotter. (Se I:2).

II:4 mm
Cecilia Vilhelmina Magdalena Lindgren.
Född 1853-03-02 i Frägsta, Forsa (X).
(Barn I:2, Far III:7, Mor III:8)

Gift med föregående ana.

------------- Generation III -------------

III:7 mm f
Jonas Lindgren. Husman.
Född 1814-03-14 i Långby, Forsa (X).
(Barn II:4, Far IV:13, Mor IV:14)

Gift 1847-06-13 med efterföljande ana.

Barn:
Cecilia Vilhelmina Magdalena Lindgren. (Se II:4).

III:8 mm m
Margareta Christina Wilhelmina (Greta Stina)
Wigius.
Född 1815-02-13 i Östervåla.
(Barn II:4, Far IV:15, Mor IV:16)

Gift 1:o med Iggerström.

Barn i 1:a giftet:
Brita Lisa Stina Iggerström. Född 1839-07-19.

Gift 2:o 1847-06-13 med föregående ana.

------------- Generation IV  -------------

IV:13 mm ff
Jon Olsson. Bonde.
Född 1774-06-15.
Död 1840-12-29 i Långby, Forsa (X).
(Barn III:7)

Gift med efterföljande ana.

Barn:
Jonas Lindgren. (Se III:7).

IV:14 mm fm
Cecilia Persdotter.
Född 1776-07-18.
(Barn III:7)

Gift med föregående ana.

IV:15 mm mf
Wilhelm Vigius.
Född 1788 i Stockholm?.
(Barn III:8)

Gift 1811-01-21 i Östervåla med efterföljande ana.

Barn:
Erik Wilhelm Wigius. Född 1811-08-17 i Östervåla.
Johan Daniel Wigius. Född 1813-02-19 i Östervåla.
Margareta Christina Wilhelmina (Greta Stina) Wigius.
(Se III:8).

IV:16 mm mm
Elisabeth Magdalena Backmark.
Född 1793-04-30 i Hälsingtuna (X).
Döpt 1793-05-01.
Död 1839-06-07 i Attmar (Y).
Begravd 1839-06-14.
(Barn III:8, Far V:31, Mor V:32)

Gift 1:o 1811-01-21 i Östervåla med föregående ana.

Gift 2:o med Mathias Dock. Född 1789-08-17.
Död 1843-06-22.

-------------- Generation V --------------

V:31 mm mm f
Johan/Johannes Backmark. Apologist.
Född 1760-02-04 i Hälsingtuna (X) 
Död 1801-11-03 i Hudiksvall (X).
Dödsorsak: vattusot.
(Barn IV:16, Far VI:61, Mor VI:62)

Gift 1791-05-01 i Gävle med efterföljande ana.

Barn:
Elisabeth Magdalena Backmark. (Se IV:16).

V:32 mm mm m
Anna Christina (Stina) Ahlberg.
Född 1773 eller 1774 i Gävle.
(Barn IV:16)

Gift 1:o 1791-05-01 i Gävle med föregående ana.

Gift 2:o 1802-11-04 i Hudiksvall (X) med
Erik Bengt Schilling.
Lärare vid Hudiksvalls skola år 1800-1807.
Född 1770-12-08 i Idenor (X).

------------- Generation VI  -------------

VI:61 mm mm ff
Per Backmark. Kyrkoherde, Comminister.
Född 1716-04-16 i Hälsingtuna (X).
Död 1794-04-28.
(Barn V:31, Far VII:121, Mor VII:122)

Gift 1745 med efterföljande ana.

Barn:
Maria Christina Backmark. Född 1752-03-07 i
Hälsingtuna (X).
Död omkring 1752. Begravd omkring 1752.
Johan Niclas Backmark. Född 1746-03-18 i
Hälsingtuna (X).
Margareta Elsa Backmark. Född 1748-02-01 i
Hälsingtuna (X).
Anna Lisa Backmark. Född 1750-03-17 i Hälsing-
tuna (X) 
(Johan) Johannes Backmark. (Se V:31). 

VI:62 mm mm fm
Elisabeth Boberg.
Född i Stockholm (AB).
(Barn V:31)

Gift 1745 med föregående ana.

------------- Generation VII -------------

VII:121 mm mm ff f
Johan Backmark. Kyrkoherde.
Född 1680 i Ovanåker (X). Död 1751-03-06 i Hälsingtuna (X).
(Barn VI:61, Far VIII:241, Mor VIII:242)

Anbytarforum/Släkter/Övriga släkter/Backmark
2009-02-04 Robert Siwertz: 
Har under flera år letat efter föräldrarna till bruks-
inspektören Johan Backmark, eller egentligen några
som helst uppgifter om honom före 1775 och efter 1790.

Mellan dessa två tidsperioder, så har Robert ganska
detaljerade uppgifter om honom även om han flyttade
ofta och sällan står med samma födelsedata, inte finns
i husförhörslängder och i ett fall står han till och med
ett annat förnamn.

Robert har under sitt letande läst mängder av husför-
hörslängder, flyttlängder, vigsel, födelse och dödsregister.
Robert har sökt på Internet och efterlyst under diverse
socknar där han har levt, här på anbytarforum. Inget har
dock lett Robert till hans ursprung.

Robert postar därför det material han har här under
släktnamnet Backmark för att se om det är någon som
har några tips om denne lite svårfångade man. Alla tips
är av betydelse, andra källor som bör sökas igenom eller
om någon kan koppla ihop något av namnen i informa-
tionen nedan med övriga Backmark i trakten Gävleborg
och Västernorrland. En stor del av sökandet har han fått
hjälp med av Anne-Marie de Leeuw som också letar efter
samma person sedan flera år tillbaks.

Enligt Viksjö byar och gårdar skall Johan Backmark vara
född i Ovanåker troligvis mellan 1746-1747. Letandet där
har ännu inte gett något men det verkar vara kring den
perioden 1746-1748 som uppgiften om hans födelse-
datum pendlar i de olika källorna.

Nedan följer en redogörelse i kronologisk ordning över
de uppgifter som han har om Johan Backmark.

År 1775-11-30 gifter sig Johan Backmark med Eva Lisa
Dillner i Härnösand. Detta är den första källsäkrade upp-
giften som går att hitta om Johan Backmark. Av någon
anledning så finns dock inte hans förnamn med i vigsel-
registret, utan här finns endast en tom lucka. Johan står
här i vigselregistret som bokhållare.
(2053.44.17500, [Västernorrland] Härnösand, C:1,
Födde,Dop,Vigsel,Död,Begravning, 1721-1787, 0/48,
Bild 32 av 32).

År 1777-02-26 i Viksjö så dyker nästa livstecken upp,
Johan och hans fru får här sitt första barn vad Robert
känner till. Lars Sivert Backmark. Namnet Sivert kommer
troligtvis från Eva Lisa Dillners pappa som hette Sivert
Olofsson Dillner. Lars Sivert Backmarks barn tar
sedermera namnet Siwertz. Som faddrar till Lars Sivert
finns bland annat Karl Eurenius med hustrun Brita
Krapp, Lars Bodlund med hustrun Elisabeth Harlin
samt Eric Dillner och Wendella Dillner.

Som framgår av nästa födelsenotis så arbetade Johan
Backmark troligtvis som bokhållare vid Västanå Bruk
vid denna tidpunkt.
(2097.4.84500, [Västernorrland] Viksjö, C:1, Födde,
Dop,Vigsel, 1753-1800, 0/43, Bild 47 av 123).

Västanå bruk var ett järnbruk som fick sina privilegier
1744 och startades då av Daniel Danielsson Krapp och
dess hustru Sara Wik. Daniel Krapp dör dock ganska
tidigt nedbruten av att hans son gick bort endast 26
år gammal. Av olika källor, bland annat Härnösands
Kommun, så framgår det att familjen aldrig bodde
vid bruket utan att det sköttes av en fabriksbokhållare.

Det är möjligt att denne var Johan Backmark, det
stämmer ganska väl överens med tidpunkten. Brita
Krapp som finns i födelsenotisen ovan och hennes
man hovkvartermästaren Karl Eurenius tar över
bruket efter Daniels död.

Under den här tiden uppförs bland annat en herr-
gård vid bruket. Så småningom förvärvas hälften
av rörelsen av Nils Tillroth och bruksförvaltaren
vid Olofsfors bruk I Nordmaling, Johan Rothof.

År 1779-05-11 i Viksjö så föds parets andra son,
Erik Johan. I födelsenotisen står ”Bokhållaren herr
Johan Backmarks och dess hustru Madame N.
Dillners barn vid Westanå Bruk”. Som faddrar finns
Magnus Benedictus och dess fru ?????, Lieutnanten
Mart: Joh. Kökeritz och fru Margareta Backmark,
Sergeanten Anders Dillner och dess fru Ulrica Dillner.
Vart N eller möjligtvis V i ”Madame N. Dillners
barn…” kommer ifrån är förhoppningsvis en
felskrivning från prästens sida.

Eva Lisa hade visserligen en syster som hette
Margareta Vendela hon gifte sig dock så småningom
med prosten Jacob Berlin.
(2097.4.85100, [Västernorrland] Viksjö, C:1, Födde,
Dop,Vigsel, 1753-1800, 0/49, Bild 53 av 123).

Robert har försökt söka upp vem Margareta Back-
mark var, det är inte omöjligt att det skulle kunna
vara ett syskon till Johan Backmark. Via en sökning
i DISBYT, så hittar Robert en Margareta Backmark,
gift med Martin Johan Kökeritz.

Hon skall enligt detta inlägg vara född i Söderhamn
1733, dotter till en Lars Lorenz Backman och Kristina
Berglind. Mycket riktigt så finns det en Margareta
Backmark född 1733-10-29 i Söderhamn.
(2233.28.86400, [Gävleborg; Västernorrland] Söder-
hamn, C:1, Födde,Dop, 1721-1800, 0/0, Bild 27 av
215). Dotter till vad Robert kan utläsa som ”Laur”
Backmark och Christina Berglind. Som fadder
finns även en Joh: Backmark med. 

Robert har tyvärr inte kunnat hitta något i den första
husförshörslängden om denna familj, men det är
troligtvis ett av de bästa spåren att försöka följa
upp i jakten på Johan Backmarks ursprung.

År 1781-05-06 så föds sonen Fredric Ulric. Robert
har ännu inte hittat någon födelsenotis i varken Viksjö
eller Nora för den här sonen. Någon gång omkring
1782 så flyttar Johan med familj till Nora som inspektör
vid Sandö Glasbruk. Margareta Wendela Dillner verkar
följa med familjen vid vistelsen i Sandö. Han verkar
dock inte stanna här någon längre tid utan nästa notis
dyker upp i Stockholm.
(2067.3.38300, [Västernorrland] Nora, AI:2, Husförhör,
1751-1782, 0/486, Bild 257 av 277) (2067.4.53600,
[Västernorrland] Nora, AI:3, Husförhör, 1782-1803,
0/250, Bild 132 av 148).

År 1783-09-21 så föds dottern Eva Christina i Katarina
församling i Stockholm. Johan står även här som
inspektör och som faddrar finns fabrikören Johan
Norrström, David/Daniel? Dillner, Cath. Dillner samt
Margareta Apelqvist. Jag har tyvärr inte kunnat hitta
familjen i husförhörslängderna i Katarina vid den här
tidpunkten. Det kanske bara var så att de var på
tillfälligt besök i Stockholm när dottern föddes.
(2734.121.63700, [Stockholm] Katarina, CII:6, Födde,
Dop, 1779-1803, 123/0, Bild 69 av 287).

År 1785-12-25 så verkar det som att familjen har
flyttat till Gudmundrå (Kramfors) där sonen Erik
Johan föds. Det som är lite underligt med den här
födelsenotisen är att det inte står Johan Backmark
utan Fredrik Backmark. Det är också svårt att utläsa
vilka dopvittnena var då sidan är delvis utriven.
(2045.5.37200, [Västernorrland] Gudmundrå, C:2,
Födde,Dop, 1743-1794, 0/129, Bild 139 av 265).

År 1788-1790 så har familjen återigen flyttat, denna
gång till Arbrå och Larsbo såg där Johan arbetar som
inspektör. Under tiden vid Larbso så får de två barn:
1788-04-22 föds dottern Wendela Ulrika med ett stort
antal faddrar, det som är intressant här är att det
återfinns en fadder som jag tyder till Pehr Backmark
från Tuna samt en Johan Backmark från Tuna.

I övriga Backmarkssläkter som Robert har hittat i
Gävleborg och Västernorrland så återfinns en Pehr
Backmark och Johan Backmark som han återkommer
till senare.
(1441.52.20700, [Gävleborg] Arbrå, C:3, Födde,Dop,
1788-1861, 3/0, Bild 6 av 366).

År 1790-03-15 så föds den sista dottern Margareta
Lovisa, fadderanteckningarna här är ganska svår-
tydda men Robert hittar ingen Backmark eller något
bekant i texten. Detta är den sista husförhörslängden
som Robert har hittat Johan Backmark i.

Under 1788, med ganska kort tids mellanrum, så dör
både sonen Fredrik Ulrick och dottern Wendela Ulrika
i koppor. Efter att dottern Wendela Ulrika föds, så
verkar det som att familjen splittras. Johan Backmark
står antecknad som att han flyttade till Los. Han verkar
dock aldrig ha dykt upp där och det är det sista vi har
sett av honom. Kanske dog han på vägen eller flyttade
någon annanstans. Eva Lisa flyttar till Hudiksvall med
barnen.
(1441.30.33700, [Gävleborg] Arbrå, AI:4, Husförhör,
1784-1794, 212/0, Bild 225 av 252).

År 1795 så finns det en Johan Backmark i mantals-
längden i Hudiksvall endast med notisen ”borta”. Om
detta är den samme Backmark har jag inte lyckats
hitta några ytterligare ledtrådar till. 1807 står Eva Lisa
som fadder till ett av barnbarnen, då som Johan Back-
marks änka. Johan Backmark bör med andra ord
sannolikt ha dött före 1807. 1834-12-24 så dör Eva
Lisa i Säbrå av ålderdom, hon står här som ”enkefru
hofkamrerskan Eva Elisabeth Backmark född Dillner”.
Av vad Robert har sett i tidigare husförhörslängder,
så var Johan Backmark aldrig hovkamrer, kanske
levde han kvar ändå efter flytten till Los?

Gift med efterföljande ana.

Barn:
Sofia Katarina Backmark.
Erik Backmark.
Maria Margareta Backmark.
Lars Backmark.
Johan Backmark. Kyrkoherde. Född 1713 i Hille (X).
Död 1768-11-01 i Hedesunda (X).
Per Backmark. (Se VI:61).

VII:122 mm mm ff m
Margareta Larsdotter-Ekeberg.
Född i Skog (X)?.
(Barn VI:61, Far VIII:243, Mor VIII:244)

Gift med föregående ana.

------------ Generation VIII  ------------

VIII:241 mm mm ff ff
Erik Backman. Kyrkoherde.
Född 1637 i Söderhamn (X).
Död 1687-03-14 i Ovanåker (X).
(Barn VII:121, Far IX:481, Mor IX:482)

Gift 1:o med Kristina Svensdotter.

Gift 2:o med efterföljande ana.

Barn:
Johan Backmark. (Se VII:121).
Per Backmark. Född 1682 i Ovanåker (X).
Död 1730 i Ovansjö (X).

VIII:242 mm mm ff fm
Sara Wallenius/Wallenia
Död i Ovanåker (X).
(Barn VII:121)

Gift med föregående ana.

VIII:243 mm mm ff mf
Lars Ekeberg.
Född i Rasbo (X)?.
(Barn VII:122)

Gift med efterföljande ana.

Barn:
Margareta Larsdotter-Ekeberg. (Se VII:122).

VIII:244 mm mm ff mm
Katarina Grubb.
Född i Arbrå (X).
Död i Skog (X)?.
(Barn VII:122, Far IX:487, Mor IX:488)

Gift med föregående ana.

------------- Generation IX  -------------

IX:481 mm mm ff ff f
Göran Svensson.
(Barn VIII:241)

Gift med efterföljande ana.

Barn:
Erik Backman. (Se VIII:241).

IX:482 mm mm ff ff m
Cecilia Eriksdotter.
(Barn VIII:241)

Gift med föregående ana.

IX:487 mm mm ff mm f
Lars Grubb. Kyrkoherde.
Född 1633 i Norrbo (X)?.
Död 1699-03-19 i Arbrå (X).
(Barn VIII:244, Far X:973, Mor X:974)

Gift med efterföljande ana.

Barn:
Katarina Grubb. (Se VIII:244).

IX:488 mm mm ff mm m
Kristina Albogia.
Född 1641 i Rogsta (X).
Död 1701 i Hudiksvall (X).
(Barn VIII:244, Far X:975, Mor X:976)

Gift med föregående ana.

-------------- Generation X --------------

X:973 mm mm ff mm ff
Vilhelm Jacobssob-Grubb. Kyrkoherde.
Född 1574 i Grubbo, Um lfs (AC).
Död 1666 i Norrbo (X).
(Barn IX:487, Far XI:1945, Mor XI:1946)

Gift med efterföljande ana.

Barn:
Lars Grubb. (Se IX:487).

X:974 mm mm ff mm fm
Kristina Larsdotter-Nerbelia.
(Barn IX:487, Far XI:1947, Mor XI:1948)

Gift med föregående ana.

X:975 mm mm ff mm mf
Olov Jonae Albogius. Kyrkoherde.
Född 1612 i Ålbo, Hedesunda (X).
Död 1689-01-10 i Hedesunda (X).
(Barn IX:488)

Gift med efterföljande ana.

Barn:
Kristina Albogia. (Se IX:488).

X:976 mm mm ff mm mm
Margareta Olovsdotter-Kanik.
Född 1619 i Arbrå (X).
Död 1689 i Rogsta (X).
(Barn IX:488, Far XI:1951)

Gift med föregående ana.

------------- Generation XI  -------------

XI:1945 mm mm ff mm ff f
Jacob Andersson-Burman-Grubb.
Underlagman.
Född 1557-09-04 i Grubbe, Um lfs (AC).
Död 1638-11-26 i Grubbe, Um lfs (AC).
(Barn X:973, Far XII:3889, Mor XII:3890)

Gift med efterföljande ana.

Barn:
Vilhelm Jacobssob-Grubb. (Se X:973).

XI:1946 mm mm ff mm ff m
Karin Olovsdotter.
(Barn X:973)

Gift med föregående ana.

XI:1947 mm mm ff mm fm f
Lars Källbjörnsson. Underlagman.
Född i Sund 1, Norrala (X).
Död 1593 i Närby, Norrala (X).
(Barn X:974, Far XII:3893)

Se hemsida:
http://www.genealogi.se/gedcom/files/norrala/I5557.html

Lars Källbjörnsson: född enligt beräkning 1582 i Ale nr 2+,
Norrala sn, HÄL (källa: 2358) Födelseåret är baserat på
den åldersuppgift som ges för honom i sonens begrav-
ningsnotis (se Omnämns). - Att han är son till den före-
gående bonden och landsköpmannen Källbjörn Ersson
på hemmanet i Ale framgår av att han anges ha ärvt jord
i Ale (nr 2) tillsammans med sina två syskon efter för-
äldrarna (se Jordtransaktion).

Lars Källbjörnssons son Lars Larsson anges senare vara
arvinge till Källbjörn Ersson i Ale (se dennes personakt).
Till yttermera visso kan påpekas hans för bygden mycket
ovanliga patronymikon, vilket enbart i sig pekar på en
koppling till Källbjörn Ersson.

De hörde dessutom båda till det översta sociala skiktet
i socknen. Död omkring 1647 i Närby nr 1, Norrala sn,
HÄL (källa: 2357) Begravd omkring 1647 i Norrala kyrka,
Norrala sn, HÄL (källa: 232) "I testamente efter 'Lars
Kälbiörson till StoreNärby' lämnades 1649 20 daler kmt
till Trönö kyrka (Berglöw, a a, s 53) , och 40 daler kmt
till Norrala kyrka, jämte 17 daler som änkan Brita i Åkre
och sonen Lars förärade kyrkan (NKr. Räkenskapsåret
löpte då från 28/6 1648 till 21/9 1649).

LK:s son Lars Larsson (Nerbelius), som efterträdde
honom i ämbetet, kallas underlagman redan 1648
28/2 (db 1648, fol 52r, HLA). Han hade tidigare någon
gång vikarierat för fadern (1646 13/8, enl db 1646,
fol 47r)." Yrke/Titel: Underlagman Bostadsort(er):
1614– Närby nr 1, Norrala sn, HÄL (källa: 260).

Gift 1:o med Brita Olsdotter-Krok.

Gift 2:o med efterföljande ana.

Barn:
Kristina Larsdotter-Nerbelia. (Se X:974).

XI:1948 mm mm ff mm fm m
Olsdotter.
Född i Fors nr 2, Norrala (X).
Död 1623 i Närby nr 1, Norrala (X).
(Barn X:974, Far XII:3895, Mor XII:3896)

Gift med föregående ana.

XI:1951 mm mm ff mm mm f
Olaus Nicolai Kanik. Kyrkoherde.
Född i Arbrå (X).
Död 1634 i Arbrå (X).
(Barn X:976, Far XII:3901)

Gift

Barn:
Margareta Olovsdotter-Kanik. (Se X:976).

------------- Generation XII -------------

XII:3889 mm mm ff mm ff ff
Anders Jacobsson-Grubb.
Underlagman i Västerbotten.
Född omkr 1530 i Grubbe, Um lfs (AC).
Död 1581 i Grubbe, Um lfs (AC).
(Barn XI:1945, Far XIII:7777, Mor XIII:7778)

Anders Jacobsson-Grubbs fru finns angiven i
boken "Olof Joh: Bromans GLYSISVALLUR och
öfriga skrifter rörande HELSINGLAND", del II
på sid 621. Utgiven av GESTRIKE-HELSINGE
NATION I UPPSALA genom Karl A Hägermarck
och Anders Grape.

Gift 1:o med efterföljande ana.

Barn i 1:a giftet:
Jacob Andersson-Burman-Grubb. (Se XI:1945).

Gift 2:o med Elsa Halén.

Barn i 2:a giftet:
Olof Andersson-Grubb.
Vilhelm Andersson-Grubb.

Jacob Andersson-Grubb. Underlagman i Västerbotten.
Född omkr 1585. Död 1638-12-XX.

Om ovanstående Jacob Andersson-Grubb och hans
hustru Karin Olofsdotter: Är begravna i Umeå kyrka.
Umeå stad räknar år 1622 som sitt egentliga födelseår.
Ett försök till stadsbildning vid sockenkyrkan hade
skett 1588, men misslyckats. Platsen var olämplig
och landsköpmännen föredrog att bo kvar på sina
hemman på landsbygden.

År 1622 gick det bättre. Det var ett knappt 40-tal
personer som lät skriva in sig som borgare i den
nya staden. 100 år senare var antalet inte mer än
drygt fördubblat (övr familjemedlemmar, tjänstefolk
etc ej inräknade). Ett antal kriser, som decimerat
stadsbefolkningen, hade genomlevts under det
gångna seklet. Inte minst ryssarnas härjningar åren
1714, 1720 och 1721 då staden lades i aska.
Stadskulturen och dess näringar var dock så fast
etablerade att staden lyckades överleva även dessa
katastrofer. Den tidigaste fullständiga längd som
man har haft tillgång till är från 1627 vilket innebär
att, trots att staden då hade fem år på nacken,
räknas alla de personer som finns uppförda i läng-
den till pionjärerna. Längden från 1627 är en
roteringslängd där det egentliga borgerskapet,
som torde varit handelsmän, hantverkare och
fiskare, särskiljs från "myndighetspersonerna".

Bland de senare återfinns bl.a. underlagsman
Jacob Andersson från den omskrivna "GRUBB-
släkten" och befallningsman Jon Jonsson från
den likaledes relativt väl dokumenterade TRAST/
TURDIN-släkten. De allra flesta av borgarna kan
spåras till de välmående byarna i stadens
omedelbara närhet. Några enstaka är utsocknes
och då från Lövånger. (Utdrag ur "SLÄKTEN"
S:a Västerbottens Släktforskare nr 38-39 maj
1994, sid 10).

Jonas Andersson-Grubb.
Elisabeth Andersdotter-Grubb.
Catharina Andersdotter-Grubb.
Anders Andersson-Grubb. Död 1680.

XII:3890 mm mm ff mm ff fm
Barbro Persdotter.
Född 1537 i Umeå (AC).
(Barn XI:1945)

Gift med föregående ana.

XII:3893 mm mm ff mm fm ff
Källbjörn. Bonde i Sund, Norrala (X).
(Barn XI:1947)

Gift

Barn:
Lars Källbjörnsson. (Se XI:1947).

XII:3895 mm mm ff mm fm mf
Olof Svensson.
Född 1605 i Fors nr 2, Norrala (X).
(Barn XI:1948)

Gift med efterföljande ana.

Barn:
Olsdotter. (Se XI:1948).

XII:3896 mm mm ff mm fm mm
Kerstin.
(Barn XI:1948)

Gift med föregående ana.

XII:3901 mm mm ff mm mm ff
Nicolaus Olai.
(Barn XI:1951)

Gift

Barn:
Olaus Nicolai Kanik. (Se XI:1951).

------------ Generation XIII  ------------

XIII:7777 mm mm ff mm ff ff f
Jacob Andersson-Grubb.
Birkarl, lappfogde, underlagman.
Född omkr 1500 i Grubbe, Um lfs (AC).
Död 1565 i Grubbe, Um lfs (AC).
(Barn XII:3889, Far XIV:15553, Mor XIV:15554)

Gift med efterföljande ana.

Barn:
Anders Jacobsson-Grubb.  (Se XII:3889).
Barbro Jacobsdotter-Grubb.
Anna Jacobsdotter-Grubb.
Malin Jakobsdotter-Grubb. Född i Grubbe, Um lfs (AC).
Sara Jacobsdotter.
Margareta Jacobsdotter-Grubb.
Per Jacobsson-Grubb.

XIII:7778 mm mm ff mm ff ff m
Malin Andersdotter.
Född omkr 1510 i Skellefteå (AC).
(Barn XII:3889)

Gift med föregående ana.

------------- Generation XIV -------------

XIV:15553 mm mm ff mm ff ff ff
Anders Persson.
Landsköpman i Grubbe, Skellefteå lfs (AC).
Född omkr 1470 i Grubbe, Um lfs (AC).
Död före 1543. Från Grubbe, Um lf (AC).
(Barn XIII:7777)

Stamfader för GRUBBE-SLÄKTEN.

Gift med efterföljande ana.

Barn:
Jacob Andersson-Grubb. (Se XIII:7777).
Karin Andersdotter-Grubb. Född 1510 i Grubbe, Um lfs (AC).

XIV:15554 mm mm ff mm ff ff fm
Maria/Mariet Jacobsdotter-Bure.
Född omkr 1480 i Bureå/Bure, Skellefteå (AC).
(Barn XIII:7777, Far XV:31107, Mor XV:31108)

Gift med föregående ana.

------------- Generation XV  -------------

XV:31107 mm mm ff mm ff ff fm f
Jacob Andersson-Bure.
Bonde på Bureholmen, möjligen underlagman
i Västerbotten (AC).
Född omkr 1450 i Bureå, Skellefteå lfs (AC).
(Barn XIV:15554, Far XVI:62213, Mor XVI:62214)

JACOB BURE var underlagman (=landshövding) i
Västerbotten och bodde på Buhreholmen i Bureå,
Skellefteå lfs (Ur boken "700 anor under tio sekler"
sid 248 av Lars Bäcklund). En bror till honom,
Anders Andersson, hade en dotterson, König Olofs-
son (Tore Hållander: Laurentius ättlingar), som blev
anfader till Olof Palme (1927-1986).

Gift med efterföljande ana.

Barn:
Maria/Mariet Jacobsdotter-Bure. (Se XIV:15554).
Anders Jacobsson-Bure. Underlagsman i Väster-
botten (AC). Född 1485. Dog omkr 1535 i Storkåge,
Skellefteå lfs (AC). Bosatt på Grande-godset i Kåge,
Skellefteå lfs (AC). Nämnd i ett pergamentsbrev
utfärdat av äbp Jacob Ulfsson 1507-02-28 i Skellefteå.
Carl Jacobsson-Bure.
Moses Jacobsson-Bure.
Elin Jacobsdotter-Bure. Född ca 1470.
Karin Jacobsdotter-Bure.
Brita Jacobsdotter-Bure.

XV:31108 mm mm ff mm ff ff fm m
Kälug/Kellug. (fr Grubbe i Umeå).
Född omkr 1440. Från Grubbe, Um lfs (AC).
(Barn XIV:15554)

Enligt den i början av 1600-talet nedtecknade
släkttraditionen "en mächta däjelig menniskia"
(Johannes Bureus).

Gift med föregående ana.

------------- Generation XVI -------------

XVI:62213 mm mm ff mm ff ff fm ff
Anders Olofsson-Bure.
Möjligen underlagman i Västerbotten (AC).
Född omkr 1410 i Bureå, Skellefteå (AC).
(Barn XV:31107, Far XVII:124425)

Bosatt i Bure, Skellfteå lfs (AC). Bosatt på den gård
där Nils Hansson (Olof Olofssons sonsons dotterson)
bodde 1602, norr om ån. ANDERS BURE var under-
lagman i Västerbotten, kan jämställas med lands-
hövding, kom till Bureå troligen före 1400. Bosatte
sig på den jord som senare blev nr 6, nära de s.k.
klosterruinerna (Ur boken "700 anor under tio sekler"
sid 251 av Lars Bäcklund).

Gift med efterföljande ana.

Barn:
Herse Andersson-Bure. Bonde i Bureå, Skellefteå
(AC). Nämnd 1543--1549. Född omkr 1440 i Bureå,
Skellefteå (AC).
Jacob Andersson-Bure. (Se XV:31107).
Påhvel Andersson-Bure.
Joen Andersson-Bure.
Olof Andersson-Bure.
Anders Andersson-Bure (1:556). Bonde i Röbäck, Um lfs (AC). Född 1460
     i Bureå, Skellefteå (AC).
Lucia Andersdotter-Bure. Född i Bureå (AC).
Död i Skellefteå (AC).

XVI:62214 mm mm ff mm ff ff fm fm
(Barn XV:31107)

Gift med föregående ana.

------------ Generation XVII  ------------

XVII:124425 mm mm ff mm ff ff fm ff f
Olof Hersesson-Bure.
Född omkr 1375 i Bure (AC)
 (Barn XVI:62213, Far XVIII:248849)

(Enl "Boken om Säbrå" sid 90 av Säbrå Hembygds-
för. -86). Bodde på stamgården Bure i Konung
Birgers tid och byggde Bure kloster på en holme
i Bure åhminne).

OLOF BURE bodde på stamgården i Bureå i
kung Birgers tid och fullbordade bygget av Bure
kloster på en holme i Bure å-mynne. Klostret
hade en abbot och 12 bröder. Han skall ha
levat 1310 (?). Han kallades "Gamle Olof"
och hade tre söner (Ur boken "700 anor
under tio sekel" sid 252 av Lars Bäcklund).

Gift

Barn:
Olof Olofsson-Bure.
Anders Olofsson-Bure. (Se XVI:62213).
Fale Olofsson-Bure.

------------ Generation XVIII ------------

XVIII:248849 mm mm ff mm ff ff fm ff ff
Herse Fahlesson-Bure.
Hövitsman i Norrland (Bureå, Skellefteå).
Född omkr 1335 i Bure (AC)
(Barn XVII:124425, Far XIX:497697,
Mor XIX:497698)

(enl "Boken om Säbrå" sid 90 av Säbrå Hembygds-
förening -86). HERSE BURE ärvde fädernegården
Bure i Selångers socken och rikedom efter sin fader,
år 1210. Hövitsman i Nordlanden. Levde år 1270.
Han var en mäkta lärd och vis man, kallades "Abboten
i Bure" och gick med silverskenor och silverbälte.

Han blev mördad då han falskeligen blev bjuden på
bröllop och begravdes i Lövångers (?) kyrka. Man-
dråparna som kallades Kåsar, blev steglade på
Kallholmen. Skall ha varit gift med OLOF DAHLKARLS
JÄTTES dotter (Ur boken "700 anor under tio sekler"
sid 253 av Lars Bäcklund).

OBS! Möjligen farfar till Olofssönerna i Bure. Troligen
inte son till Fartegn Unge, ej belagd i samtida källor.
Därför ska släkt-grenen stoppas här. De anfäder som
är inlagda efter Herse Bure är bara spekulationer om
BURE-släktens generationer bakåt i tiden. Ska tas med
en "nypa" salt. Det säregna namnet Härse eller Härsa
finns belagt som dopnamn i endast tre medeltida hand-
lingar, alla tydligen av ångermanländskt ursprung
(Gudlef Bildersson Härse 1337; Härse, son till Sigurd
i Klappsta, 1374 den 21 augusti; "Herssa" i Väja,
Ytterlänns socken, 1479?). Som fadersnamn har det
kunna beläggas en gång, med den Martin Härsasson,
som nämns i Stockholm 1496. Som tillnamn tycks det
ha använts av den Lasse Härsa, som 1470 den 19
mars donerar jord till Eskilstuna kloster. (Uppgifterna
om namnet Härse meddelade av Evert Melefors ur
Sveriges Medeltida Personnamns samlingar, tagna ur
Sikeborgs artikel i Släktforskarnas årsbok 1996.)
Enligt meddelande från Carl Szabad 1998 har han
hittat ett tiotal belägg förnamnet Herse i Ångerman-
land under medeltiden. Herssa i Väja är en felläs-
ning, skall vara Herssa i Vaga (Norrvåge).

Gift

Barn:
Olof Hersesson-Bure. (Se XVII:124425).
Mats Hersesson-Bure.
Fale Hersesson-Bure.

------------- Generation XIX -------------

XIX:497697 mm mm ff mm ff ff fm ff ff f
Fale hin Unge-Bure (Fale Bure dy).
Lagman i Medelpad. Nämnd 1342-1363.
Född omkr 1300 i Byristad (Birsta i Västernorrl)
(Barn XVIII:248849, Far XX:995393)

(Enl "Boken om Säbrå").
BURE och BUREUS, släkt, som i en av våra
mest kända släktsagor tillagts en mycket lysande
och ärorik stamtavla, sträckande sig genom hela
medeltiden. Enligt sägnen skulle släkten sålunda
härstamma från en TORD i Byre, som berättats
hava levat på OLOF SKÖTKONUNGS tid och hava
ägt sönerna ANDVITTER, GUDLEIFR, ROLEIFR och
GUNNAR HERSE, fader till TORD, vars son ERIK i
Selånger ägde sönerna TURE HEDEN, HERSE och
SIUGHARD.

Mera känd bland släktens föregivna medlemmar
är emellertid sagohjälten FALE BURE den äldre,
om vilken det plägade förtäljas, att han med en
skara hälsingar deltagit i ERIK den heliges tåg till
Finland och senare, efter konungens halshuggning,
dragit ned till Uppsala med sina hälsingar och
besegrat dennes baneman, den danske prinsen
MAGNUS HENRIKSSON, men själv dödats; efter
honom skulle Falebro ha uppkallats. Hans son
eller sonson FALE BURE den yngre åter har fått
sitt namn förknippat med striderna mellan ERIKSKA
och SVERKERSKA ätterna. Han skulle sålunda i
slaget vid Älgarås 1205 ha räddat konung KNUT
ERIKSSONS son ERIK undan konung SVERKER
KARLSSON och på sina armar fört honom till sin
gård Byrestad (Birsta) i Medelpad samt, sedan
fursten där växt upp till Norge. Det skulle ock ha
varit tack vare FALE BURES bistånd, som prinsen
i slaget vid Lena 1208 lyckades besegra konungs
SVERKER, varför han sedan erhållit Medelpad,
Jämtland och en del av Ångermanland i förläning
och därjämte "fått sitt vapen förbättrat".

Hans gravsten utvisades på Sköns kyrkogård i
Medelpad. Det har varit en lätt sak för den histo-
riskakritiken att riva sönder denna fantastiska
sagovävnad. Bevarade urkunder känna ej Bure-
ättenspåstådda förfäder, och våra äldsta historie-
skrivare till och med JOHANNES MEESENIUS
nämna dem ej - ej ens de båda bärarna av
namnet FALE BURE, trots den roll, som tillagts
dem vid ovan omtalade riksviktiga tilldragelser.

Det har också visat sig, att detta stolta stamträd
uppgjorts först vid 1600-talets början av en av
den då blomstrande släktens medlemmar, den
lärde JOHAN BURE. Berättelsen har jämväl till-
kommit på, enligt vår tids sätt att se, tämligen
lösa grunder, JOHANNES BUREUS, som redan
tidigt intresserat sig för forskningar rörande sin
släkt, reste under de första åren på 1600-talet
i Norrland. Då han därvid bl a hos sina fränder
försporde sig om släktens äldre öden, lärde han
känna allehanda bygdesägner.

Mycket betydelsefullt blev hans besök vid Sköns
kyrka 1601, där socknens kyrkoherde visade
honom den gravsten, som utgavs som FALE BURE
den yngres, och i anslutning därtill berättade säg-
nerna om dennes bragder. Enligt L Bygdéns in-
gående undersökning om ursprunget till FALE
BURE-myterna finnes stenen ännu kvar på Sköns
kyrkogård. Dess stil synes vara 1300-talets, och
den bär ett vapen med en beväpnad arm samt
namnet "FARTHIEGN", vilket även hittats i ett
fåtal norrländska diplom och språkhistoriskt kan
identifieras med den dialektala formen FALE.

Det material, som BUREUS insamlade i Norrland,
började han så småningom inarbeta i sina gene-
alogier och inpassade därjämte genom fantasifulla
och tämligen godtyckliga historiska och språkliga
konstruktioner i dessa allehanda nytta stoff, som
han mötte. Så äro t ex en del av de supponerade
äldsta släktmedlemmarnas namn hämtade från av
honom undersökta runinskrifter.

För allmänheten framlade BUREUS åtskilligt av
genealogien i inskriften på den av honom 1611
ombesörjda minnessten över BURE-släkten, som
ännu finnes vid Uppsala domkyrkas södra vägg.

Något senare sammanskrev han en utförlig gene-
alogi över sin släkt, vilken finnes bevarad i ett
flertal avskrifter (t ex Genealogica n:o 53, 58 p
och 61 i Riksarkivet och X 36, 37 i Uppsala
Universitetsbibliotek).

Den mytiska Buregenealogien är alltså en kuriös -
och ganska typisk - litterär produkt av vår sen-
renässans. Den är framsprungen ur författarens
självkänsla och starka historiska intresse och har
fått form och innehåll genom hans stort anlagda
men diffusa och ometodiska forskningsansatser.

Man får emellertid ej anse, att BUREUS handlade
medvetet bedrägligt. Tiden godtog ju i allmänhet
traditionerna på ett annat sätt än vi och gjorde
sig ofta de största mödor att bringa dem i sam-
stämmighet med varandra och med kända fakta.

På samma sätt tillgodogjorde sig BUREUS den
muntliga tradition, som det är hans stora förtjänst
att hava beaktat och som man måhända ej får
frånkänna varje spår av faktiskt underlag, då
Falenamnet "FARTHEIGN" bevisligen burits av
i sin ort framstående män under Medelpads
medeltid.

Snart började emellertid särskilt berättelserna
om de båda FALE BURE ett segertåg genom den
historiska litteraturen. I sin mest utbildade form
föreligger myten i en av NILS CASSTRÖM under
professor E FRONDINS presidium 1746 ventilerad
Uppsalaavhandling om den äldre och den yngre
FALE BURES förtjänster om fosterlandet. Men nu
vaknade även tvivlet. Ej långt efter CASSTRÖMS
dissertation kritiserades Buresägnerna.

Gift med efterföljande ana.

Barn:
Herse Fahlesson-Bure. (Se XVIII:248849).
Björn Fahlesson-Bure.
Sigge Fahlesson-Bure.

XIX:497698 mm mm ff mm ff ff fm ff ff m
Ingeborg.
(Barn XVIII:248849)

Gift med föregående ana.

---------------------------- Generation XX  ----------------------------

XX:995393 mm mm ff mm ff ff fm ff ff ff
Herse Falesson-Bure.
Född omkr 1270
(Barn XIX:497697, Far XXI:1990785)

(Enl "Boken om Säbrå" sid 90 av Säbrå
Hembygdsförening 1986). Han var en mäktig,
rik och välförtjänt man, om vilkens bedrifter
ej nämnes något. Levde omkring 1180 på
fädernegården Byrestad (Ur boken "700 anor
under tio sekler" sid 255 av Lars Bäcklund).

Gift

Barn:
Fale hin Unge-Bure (Fale Bure dy). (Se XIX:497697).

------------- Generation XXI -------------

XXI:1990785 mm mm ff mm ff ff fm ff ff ff f
Fale hin Gamle Bure (Fale Bure dä).
Nämnd 1300-1314.
Född omkr 1240 
(Barn XX:995393, Far XXII:3981569)

(Enl "Boken om Säbrå" sid 90 av Säbrå Hem-
bygdsförening 1986). Död omkr 1324. Historik
om FALE hin Gamle-BURE (Fale Bure dä), se
FALE hin Unge (Fale Bure dy). Skall bodt på
Byrestad i Sköns socken och Medelpad, och
varit en myndig man i Helsingland, vhilket land
Konung Erik IX (den helige), med Hans och
Guttorm Östandes tillhjälp, vid år 1156 lade under
Sveriges Crona, hvarefter Han där skall blif vit
satt till Landsdomare: Han skall ock varit
Helsingarnas anförare under bemälte Konung,
då han intog Finland, där Hälsingfors och
Helsinge by förmenas fått namn af hans Folk:
Slutligen säges Han, sedan Konungen blifvit
dödad, vid Uppsala, af Danska Prins (?)
Magnus Henriksson, som då blev slagen 1161
den 16de maj. Men uti hvilken Slagning Fale
sjelf blev nedgjord, vid den efter honom
nämnde Fale Bro, ej långt från Uppsala (Ur
boken "700 anor under tio sekel" sid 255 av
Lars Bäcklund).

Gift

Barn:
Herse Falesson-Bure. (Se XX:995393).

------------ Generation XXII  ------------

XXII:3981569 mm mm ff mm ff ff fm ff ff ff ff
Herser Eriksson. Född omkr 1210
(Barn XXI:1990785, Far XXIII:7963137)

(Enl "Boken om Säbrå" sid 90 av Säbrå Hem-
bygdsförening 1986). Skall ha levat 1130-1148
i Konung Rangvald Knapphövdes och Sverker
den Gamles tid (Ur boken "700 anor under tio
sekel" sid 255 av Lars Bäcklund).

Gift

Barn:
Fale hin Gamle Bure (Fale Bure dä). (Se XXI:1990785).

------------ Generation XXIII ------------

XXIII:7963137 mm mm ff mm ff ff fm ff ff ff ff f
Erik (Thords Jerker) Tordsson.
Född omkr 1180
(Barn XXII:3981569, Far XXIV:15926273)

(Enl "Boken om Säbrå" sid 90 av Säbrå Hem-
bygdsförening 1986). Han bodde i Selånger i
Medelpad, och skall levat i Konung Inge den
Yngres tid vid år 1116. Han och hans söner
nämnes på en runsten i Selångers socken så-
lunda: Spchurdi auk Thurin Haiden auk Sihlva-
ster auk Herser raiste Stain dini eftir Thord
Jerker Fadir sin. Vid samma tid skall en Bure
i Nolby i Njurunda socken och Medelpad levat,
på hvilkens runsten står: Backswain auk Sihl-
vaster auk Fridi, raiste Stain afdir Fadir sin
(Ur boken "700 anor under tio sekel" sid 256
av Lars Bäcklund).

Gift

Barn:
Herser Eriksson. (Se XXII:3981569).

------------- Generation XXIV  ------------

XXIV:15926273 mm mm ff mm ff ff fm ff ff ff ff ff
Tord Hersesson-Bure.
Född omkr 1150
(Barn XXIII:7963137, Far XXV:31852545)

(Enl "Boken om Säbrå" sid 90 av Säbrå Hem-
bygdsförening 1986). Tycks ha levat uti Konung
Inge den Äldres tid, och synes förföljelsen emot
Christendomen uti Konung Blotsweins tid hafva
nödsakat honom att flytta från Uppland till Norr-
land, där som mera säkert han skall sig nedslå
(Ur boken "700 anor under tio sekel" sid 256 av
Lars Bäcklund).

Gift

Barn:
Erik (Thords Jerker) Tordsson. (Se XXIII:7963137).

------------- Generation XXV -------------

XXV:31852545 mm mm ff mm ff ff fm ff ff ff ff ff f
Herse (Gunnar Haursi) Tordsson.
Född omkr 1120
(Barn XXIV:15926273, Far XXVI:63705089)

(Enl "Boken om Säbrå" sid 90 av Säbrå Hem-
bygdsförening 1986). Tycks ha levat vid år
1040 i Konung Aucent Jacobs tid (Ur boken
"700 anor under tio sekler" sid 256 av Lars
Bäcklund).

Gift

Barn:
Tord Hersesson-Bure. (Se XXIV:15926273).

------------ Generation XXVI  ------------

XXVI:63705089 mm mm ff mm ff ff fm ff ff ff ff ff ff
Tord i Byr.
Född omkr 1090
(Barn XXV:31852545)

(Enl "Boken om Säbrå" sid 90 av Säbrå Hem-
bygdsförening 1986). Han skall levat i Konung
Erik Segersälls tid vid år 992, Blifvit Cristen och
bodde vid Skokloster i Uppland, där han låtit på
egen bekostnad uppbygga en kyrka, som länge
kallades Bure Kyrka och Socken. Till åminnelse
efter honom tages en sten vid samma kyrkodörr,
upprest av hans 5 söner med följande påskrift:
Antvitr, auk Gustaifr, auk Juhar, auk Redaifr,
samt Gunnaifr laiti raisa .......... TORD Faduri
sin fotr huik runar (Ur boken "700 anor under
tio sekler" sid 256 av Lars Bäcklund).

Kommentar: Namnet Bure blev ättens adels-
namn på 1100-talet och adelskapet förstärktes
ytterligare på 1200-talet. En adlig gren är Buren-
sköld och det i Norrland vanliga namnet Burman
kan härledas till Bure-släkterna. Elof Lindmarks
utredning bygger på skrifter efter Commendör-
kapten Carl Ulrik af Klerker, f 1778 och d 1828
samt andra källskrifter i ämnet. Bl a antikvarie
Johannes Bureus f 1658 i Åkerby pastorsboställe
vid Uppsala. Modern var född Bure från Kåge-
hemmanets släkt. Han startade år 1600--01 en
forskningsresa till de nordliga provinserna och
gjorde många tillförlitliga genealogiska anteck-
ningar, som för vår tid är mycket värdefulla.
Så långt Elof Lindmark. Det finns flera årtal och
ortsangivelser, som är mycket tveksamma,
bl.a. verkar några likalydande orter i Ånger-
manland och Västerbotten ha blivit samman-
blandade. Johannes Bureus mormor, Anna
Andersdotter-Bure, var dotter till underlags-
man Anders Jacobsson-Bure. Han var en "äkta"
stamfader för en av grenarna i Bureätten.
Johannes Bureus var alltså inte en "äkta" Bure,
men ville sedan han tagit namnet beskriva
Bureättens ursprung så långt det var möjligt.
Redan tidigare på 1800-talet hade flera histo-
riker (Strinnholm, Reuterdahl och Dalin) ut-
talat sina dödsdomar över Johannes Bureus
genealogiska "fabuleringskonst". Trots ovan-
stående har jag tagit med alla generationerna
till Tord i Byr. Sedan får var och en med någon
anknytning till denna släktgren, själv avgöra
om han eller hon känner sig släkt med denne
Tord i Byr, om han nu existerat (Ur boken
"700 anor under tio sekler" sid 256 av Lars
Bäcklund).

Gift

Barn:
Herse (Gunnar Haursi) Tordsson. (Se XXV:31852545).